Teknik i förskolan och skola/fritids

På förskolor är det vanligt att någon form av skapande äger rum , oftast sker detta genom måleri. Dessa tavlor används sedan som för utsmyckning. Viktigt är det att barnen känner delaktiga i skapandet av dessa tavlor.

I skapandet av dessa tavlor kan man se teknik ur flera perspektiv. En teknik som användes var ”trycktekniken”. Barnen får göra av tryck av sina händer och fötter vilket är en konst i sig då de måste fundera över hur mycket färg som behövs samt hur hårt de ska trycka för att det ska bli något mönster.

Man kan öven göra mönster tryck av gamla däck från cyklar och leksaks bilar. Tekniken perspektivet här är däcken (en teknisk pryl) som människan har skapat för att ta sig fram och underlätta i samhället och när de nu blivit för gamla återanvänds de till att göra fina mönster av. Barnen/eleverna får genom detta lära sig att det går att återanvända material till andra syften än vad det från början var avsedda för vilket kan ge barnen en förståelse för att man inte alltid behöver nyproducerat material.

Om det på förskolan finns byggmaterial kan barnen använda det för att konstruera olika föremål vilket jag är bra för barnen då de får prova olika byggtekniker. Det kan vara Lego, jovoplattor, kapplastavar och återvinningsmaterial med mera som barnen kan använda i skapandet.

Thomas Ginner och Gunilla Mattsson menar att bygga och konstruera är ett praktiskt arbete där barnen kan upptäcka grundläggande tekniska principer och egenskaper. De skriver också att teknikens egenskaper kan förstås genom att barnen får ta isär tekniska föremål med hjälp av olika verktyg. Barnen tränas då i att använda olika verktyg och samtidigt få fundera över vad olika föremål i en isär skruvad apparat har för funktioner.

Varför inte iordningställa en teknikverkstad där föräldrar och pedagoger kan lämna skrotade tekniska apparater som barnen sedan kan använda för att skruva isär och undersöka. Det är ett mycket bra sätt för barnen att få undersöka teknisk utrustning och verktyg samtidigt som de kan upptäcka hur gamla föremål kan återanvändas. förutsatt att pedagogen är med och utforksar tillsammans med barnen och berättar visar på vad sakerna har används till.



I "dockvrån" finns ofta flera hushållsföremål som tallrikar, bestick och köksredskap vilket är tekniska föremål som människan utvecklat genom tider för att underlätta så mycket som möjligt för sig själv i vardagen. Thomas Ginner och Gunilla Mattsson skriver att historia där man gör jämförelser i tid och rum är viktigt för att förstå tekniken och dess utveckling. De skriver även att hem och hushåll är lämpiga utgångspunkter för skolans teknikundervisning.

I förskolan och i skolan skulle kunnas utforma ett undervisningstillfälle där barnen/eleverna kan följa vispens historia och utveckling. Exempelvis att barnen kunde pröva att vispa till exempel grädde med olika typer av vispar först en pinne, sedan en visp tillverkad av björkkvistar för att fortsätta till metallvisparna, spiral och ballongvisp. Barnen kan även få pröva de mer avancerade handvisparna såväl manuell som elektrisk för att se vilken visp som är snabbast, ger bäst resultat osv. I detta undervisningstillfälle skulle det även gå att få in etik frågor i form av vilken visp som kostar mest att tillverka, vart och hur den tillverkas, miljöaspekter med mera.

Ref Ginner,T. & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Förslag till billigt och enkelt material till teknikundervisningen

Här ges ett exempel på att billig, vardaglig materiel är utmärkt i teknikundervisningen.

Det finns många saker i barnens vardag att ta fram och titta på och börja en diskussion med barnen. Dela ut ”påsar” med olika saker i. Låt barnen arbeta i grupp. Ibland kan det behövas förklarande lappar, ibland inte. I de olika påsarna kan man till exempel lägga:

* Klädnypor: en avsågad, en vanlig och en förlängd (i trä, studera hävstångseffekten)
* Klädnypor av plast, en av dem något defekt rent hållfasthetsmässigt (design och funktion)
* Två gem - ett i plast och ett i metall (för- och nackdelar)
* Kardborreband (människans sätt att efterlikna naturen)
* Kapsyler, en gammal metallkapsyl, en modern metallkapsyl, locket på en 33cl-burk, en Savett, en kork från en PET flaska (saker som skall stänga inne och som måste gå sönder)
* Korkar, limstift, white boardpenna, sportdryckskapsyl med drickhål (korkar som stänger något inne med hjälp av friktion)
* Skruvmejsel med avtagbart plasthandtag
* Spärrar, sådana som sitter på ryggsäckar och dylikt

Dessa påsar kan med lätthet anpassas efter barnens ålder och kunskapsnivå. Tanken är att barnen ska få prova sig fram och att deras tankar ska lyftas. Barnen ska få tid att utforska.


Idén kommer från Johnny Häger, universitetsadjunkt på lärarutbildningen, Uppsala universitet

Lycka till!
/Ulrika