Sitter just nu på bussen in till möte. Mötet handlar om det natur och teknikläger som jag ska jobba på i sommar. Lägret är ett resultat av samarbete mellan universitet och teknik collage. Känns bra att möta de andra som ska jobba med ungdomarna. Alltid kul att höra hur andra ser och tänker runt teknikämnet.
/Ulrika
PS senaste numret av tidningen Origo var riktigt bra. Det har tema teknikämnet. Intressant och läsvärt DS
Skriver om teknik, främst robotik. Följ mig på twitter @teknikpedagog
Visar inlägg med etikett teknikdidaktik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett teknikdidaktik. Visa alla inlägg
fredag 6 maj 2011
måndag 28 mars 2011
Böjbar dator
Prestanda är minst sagt måttliga för världens första plastdator. De 4 000 plasttransistorerna klarar av att hantera sex stycken åttabitars dataord i sekunden av en programsnutt med sexton instruktioner.
Kanske inte den bästa datorn men den två kvadratcentimeter stora plastbiten är i alla fall både billig och böjlig. Tillverkningskostnaderna beräknas vara en tiondel av motsvarande kiseldator.
Processorn är byggd på en 25 mikrometer tjock, gladpackliknande plastfilm. Ovanpå filmen läggs ett lager av guldelektroder. Och därpå ett isolerande plastskikt, följt av ytterligare ett tunt skikt av halvledande ledande plast. Minnet, som innehåller det permanent lagrade programmet, består av ytterligare en plastfilm som fästs ovanpå plastprocessorn. När datorn körs överförs programmet till processor.
Källa Nyteknik
Ser fram emot att få möta nästa generationers datorer.
Hur kan man använda denna information pedagogiskt? Jo, prata med eleverna/barnen om hur de föreställer sig framtidens dator.
/Ulrika
Kanske inte den bästa datorn men den två kvadratcentimeter stora plastbiten är i alla fall både billig och böjlig. Tillverkningskostnaderna beräknas vara en tiondel av motsvarande kiseldator.
Processorn är byggd på en 25 mikrometer tjock, gladpackliknande plastfilm. Ovanpå filmen läggs ett lager av guldelektroder. Och därpå ett isolerande plastskikt, följt av ytterligare ett tunt skikt av halvledande ledande plast. Minnet, som innehåller det permanent lagrade programmet, består av ytterligare en plastfilm som fästs ovanpå plastprocessorn. När datorn körs överförs programmet till processor.
Källa Nyteknik
Ser fram emot att få möta nästa generationers datorer.
Hur kan man använda denna information pedagogiskt? Jo, prata med eleverna/barnen om hur de föreställer sig framtidens dator.
/Ulrika
Etiketter:
Böjbar dator,
plastdator,
prata teknik i skolan,
teknikdidaktik
måndag 9 augusti 2010
Lego Mindstorms för skolan
Sitter just nu med planeringen för hur jag vill arbeta och integrera Lego mindstorms i skolan. Det jag först gjort är att se till vad styrdokumenten påbjuder och börja där.
Läroplanerna kan var en tydlig vägvisare till metodiken.
Sen arbetar jag ut rent didaktiska principer. När, var, hur, varför och för vem.
Jag rapporterar här när allt är klart.
/Ulrika
Läroplanerna kan var en tydlig vägvisare till metodiken.
Sen arbetar jag ut rent didaktiska principer. När, var, hur, varför och för vem.
Jag rapporterar här när allt är klart.
/Ulrika
söndag 6 december 2009
Förslag till fortbildnings dag i Teknik för lärare
Jag har här skrivit ner ett förslag på hur en fortbildningsdag för "Teknik för Lärare" kan se ut. Fokus ligger på Lego Mindstorms men kan lätt bytas ut till mer allmän teknik. Texten är skriven för lärare i förskolan men idén lika väl fungera för lärare i skolåren.
Tanken är att dela upp lärarna i mindre grupper som får besöka olika stationer, i detta fall 4 stycken. Stationerna har fått olika namn efter vad som ska läras vid just den stationen. Introduktionen är gemensam. Idén är att det ska vara en heldag och ska ses som en introduktionsdag till fortsatt fortbildning samt lärande.
Här är förslaget:
Station nr 1 - Introduktion, Vad ska läras ut?
Dagen är till för att vi ska kunna ge alla barn tillgång till att få utforska teknik på ett okomplicerat och lekfullt sätt. Vi ska under dagen diskutera vad det innebär at kunna teknik, hur vi bör arbeta med det samt didaktiken kring tekniken. Vi ska kunna ge alla barn ett självförtroende till teknik och skapa livslång lust till lärande. Vi ska få ta del av och lära oss Lego Mindstorm plus att vi ska få utforska hushålls apparater och annan hushållsnära teknik. Exempelvis sådant vi har på förskolan. Detta för att vi ska bli trygga i det vi lär ut. Vi vill inte ha en eldsjäl som driver detta utan vi vill ha flera!
Station nr 2 - Varför ska det läras ut?
Denna station handlar mycket om vårt demokrati uppdrag och ger plats för diskussioner om sociologi, genus och robotik samt autonomasystem för yngre barn. Vi arbetar med teknik för att barnen ska kunna bli frigjorda från att bli som man säger teknikslavar utan för att istället bli de som styr och använder sig av teknik. Det Lego Mindstorms system som ni kommer att möta har genom studier, bla mina egna, visat sig vara mycket bra för barn i koncentrationssvårigheter. Systemet är också snabbt och ger direkt en respons på det barnet utför vilket underlättar för de yngre barnen. Det passar lika bra för flickor som pojkar. Vi måste också fråga oss varför vi kvinnliga lärare står åt sidan och låter våra manliga kollegor ta plats när det är något som krånglar med tv-konferensen. Vad säger att mäns teknikkunskap är högre än kvinnors? Det är dags att bryta invanda mönster och låta alla barn ta plats i alla verksamheter.
Station nr 3 - Hur ska det läras ut?
Tanken är att vi kommer arbeta med Lego Mindstorms i olika former. Bland annat kommer ni få träffa Mindstorms ”Hunden” och utforska och skriva egna program åt den. Va! Kanske ni tänker. Det kan inte vi och det kan inte yngre barn men min erfarenhet säger att barnen faktiskt kan programmera och de är snabbare på att lära sig programmera än vad vi vuxna är. Dataprogrammet som barnen använder sig av är mycket pedagogiskt utformat med ett tydligt symbolspråk, vilket ni kommer att upptäcka när ni kommer till station nr 5. Jag vill involvera barnens föräldrar de kan, när det är möjligt, ta med gamla elektronisk utrustning som barnen kan utforska. Först prata om hur barnen tror att, maskinen gör, hur det kommer se ut inuti sedan kommer barnen att få skruva isär det och se hur de ser ut och sedan kan de använda det att göra eget skapande av det. Detta moment kanske kommer att kräva att vi vet ungefär vad det är vi ser men denna kunskap är lättare än vad vi tror att tillskansa sig och vi kommer att gå igenom idag och kontinuerligt. Vi lärare kommer sedan i verksamheten att förhoppningsvis förmedla känslan av att detta är naturligt så att det inte blir ett tillfälle där bara pojkar tar plats. Tidigare erfarenheter har visat att det inte varit så men det hänger mycket på er mina kollegor, vad ni förmedlar och hur vi pratar om teknik. Hur förhåller vi oss till tekniken? Byter vi våra egna sladdar till lampan, byter batterier i leksakerna, snickrar trasiga stolar och lagar förskolans bandspelare. Vi måste bli medvetna om vår egen roll som teknikförebilder.
Station nr 4 - För vem ska det läras ut?
Idag är det vi som ska läras men sen är det barnen. Vi kommer att göra detta med ALLA förskolans barn. Jag vill inte sätta en åldergräns för vem som får vara med och vem som inte får det. Det ska vara en inkluderande verksamhet till för alla barn oavsett ålder, kön eller eventuella behov av stöd. Jag vill i slutändan att alla tekniksaker ska stå tillgängliga så att barnen kan använda sig av materialet när de vill. Det är ett projekt för oss och för våra barn.
Station nummer 5: Bygg er egen NXT Mindstorms och glöm inte att ha ROLIGT!
Tanken är att dela upp lärarna i mindre grupper som får besöka olika stationer, i detta fall 4 stycken. Stationerna har fått olika namn efter vad som ska läras vid just den stationen. Introduktionen är gemensam. Idén är att det ska vara en heldag och ska ses som en introduktionsdag till fortsatt fortbildning samt lärande.
Här är förslaget:
Station nr 1 - Introduktion, Vad ska läras ut?
Dagen är till för att vi ska kunna ge alla barn tillgång till att få utforska teknik på ett okomplicerat och lekfullt sätt. Vi ska under dagen diskutera vad det innebär at kunna teknik, hur vi bör arbeta med det samt didaktiken kring tekniken. Vi ska kunna ge alla barn ett självförtroende till teknik och skapa livslång lust till lärande. Vi ska få ta del av och lära oss Lego Mindstorm plus att vi ska få utforska hushålls apparater och annan hushållsnära teknik. Exempelvis sådant vi har på förskolan. Detta för att vi ska bli trygga i det vi lär ut. Vi vill inte ha en eldsjäl som driver detta utan vi vill ha flera!
Station nr 2 - Varför ska det läras ut?
Denna station handlar mycket om vårt demokrati uppdrag och ger plats för diskussioner om sociologi, genus och robotik samt autonomasystem för yngre barn. Vi arbetar med teknik för att barnen ska kunna bli frigjorda från att bli som man säger teknikslavar utan för att istället bli de som styr och använder sig av teknik. Det Lego Mindstorms system som ni kommer att möta har genom studier, bla mina egna, visat sig vara mycket bra för barn i koncentrationssvårigheter. Systemet är också snabbt och ger direkt en respons på det barnet utför vilket underlättar för de yngre barnen. Det passar lika bra för flickor som pojkar. Vi måste också fråga oss varför vi kvinnliga lärare står åt sidan och låter våra manliga kollegor ta plats när det är något som krånglar med tv-konferensen. Vad säger att mäns teknikkunskap är högre än kvinnors? Det är dags att bryta invanda mönster och låta alla barn ta plats i alla verksamheter.
Station nr 3 - Hur ska det läras ut?
Tanken är att vi kommer arbeta med Lego Mindstorms i olika former. Bland annat kommer ni få träffa Mindstorms ”Hunden” och utforska och skriva egna program åt den. Va! Kanske ni tänker. Det kan inte vi och det kan inte yngre barn men min erfarenhet säger att barnen faktiskt kan programmera och de är snabbare på att lära sig programmera än vad vi vuxna är. Dataprogrammet som barnen använder sig av är mycket pedagogiskt utformat med ett tydligt symbolspråk, vilket ni kommer att upptäcka när ni kommer till station nr 5. Jag vill involvera barnens föräldrar de kan, när det är möjligt, ta med gamla elektronisk utrustning som barnen kan utforska. Först prata om hur barnen tror att, maskinen gör, hur det kommer se ut inuti sedan kommer barnen att få skruva isär det och se hur de ser ut och sedan kan de använda det att göra eget skapande av det. Detta moment kanske kommer att kräva att vi vet ungefär vad det är vi ser men denna kunskap är lättare än vad vi tror att tillskansa sig och vi kommer att gå igenom idag och kontinuerligt. Vi lärare kommer sedan i verksamheten att förhoppningsvis förmedla känslan av att detta är naturligt så att det inte blir ett tillfälle där bara pojkar tar plats. Tidigare erfarenheter har visat att det inte varit så men det hänger mycket på er mina kollegor, vad ni förmedlar och hur vi pratar om teknik. Hur förhåller vi oss till tekniken? Byter vi våra egna sladdar till lampan, byter batterier i leksakerna, snickrar trasiga stolar och lagar förskolans bandspelare. Vi måste bli medvetna om vår egen roll som teknikförebilder.
Station nr 4 - För vem ska det läras ut?
Idag är det vi som ska läras men sen är det barnen. Vi kommer att göra detta med ALLA förskolans barn. Jag vill inte sätta en åldergräns för vem som får vara med och vem som inte får det. Det ska vara en inkluderande verksamhet till för alla barn oavsett ålder, kön eller eventuella behov av stöd. Jag vill i slutändan att alla tekniksaker ska stå tillgängliga så att barnen kan använda sig av materialet när de vill. Det är ett projekt för oss och för våra barn.
Station nummer 5: Bygg er egen NXT Mindstorms och glöm inte att ha ROLIGT!
måndag 23 november 2009
Teknik i skolans vardag? Självklart!
Ska man integrera tekniken i andra ämnen eller finns teknik redan tex. i naturvetenskap, samhällskunskap, historia och skapande? En grundläggande skillnad är att naturvetenskapens mål är att förstå världen och teknikens mål är att lösa praktiska problem, menar Gunilla Mattson i Teknikämnet i skolan, IPD-rapport nr 2005:12. Men ska man för den skull skilja ut ämnet teknik från den övriga verksamheten? När jag arbetar skiljer jag inte ut naturvetenskap (som ligger mig varmt om hjärtat) ur barnens dag på förskolan. När vi är ute svarar jag på frågor och utforska naturfenomen tillsammans med barnen. Jag väntar inte med att prata om det hydrologiska systemet till en speciell vecka utan jag lyfter det när det är som mest intressant för barnen. Jag vill att barnens möte med teknik ska fungera på samma lättsamma och okonstlade sätt. Tekniken ska inte vara något ouppnåeligt utan det ska vara elevnära. Om man ser till läroplanen för förskolan (Lpfö98) står det att man bl.a. ska förmedla ett kulturarv. Teknik är en viktig faktor i samhällsutvecklingen och därför ett kulturarv anser jag. Det gäller som lärare att SE att man inkluderar teknik i sin undervisning eller barngrupp. Jag tror att många lärare inte är medvetna om att de sysslar med teknik fast de egentligen gör det. I Lpfö 98 står det att
Förskolan skall sträva efter att varje barn:
-utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och
tekniker,
-utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum
Det är en självklarhet att vi ska ge barnen detta. Det vi behöver är kompetenta lärare som är MEDVETNA och som vågar lära för livet.
Förskolan skall sträva efter att varje barn:
-utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och
tekniker,
-utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum
Det är en självklarhet att vi ska ge barnen detta. Det vi behöver är kompetenta lärare som är MEDVETNA och som vågar lära för livet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)