Barn är intresserade av teknik. De är nyfikna och funderar över hur saker fungerar. Men vi vårdar inte deras intresse och nyfikenhet. Vi är bland annat dåliga på att visa ungdomar på förebilder inom teknik och naturvetenskap. Sådana förebilder spelar stor roll när unga människor väljer utbildning.
Läs intressant debatt inlägg på Nyteknik
/Ulrika
onsdag 30 juni 2010
söndag 27 juni 2010
Slutrapport
Skriver just nu på slutrapporten angående robotprojektet som jag drivit tillsammans med Örebro Universitet. Det slår mig att man besitter massor av tyst kunskap som är svårfångat på papper. Hur ska jag på bästa sätt kunna förklara värdet av att barn får lära sig Teknik genom exempelvis Lego Mindstorms? Jag mina tankar är självfallet vetenskapligt förankrade och modifierade för att passa och lyfta vårt forskningsprojekt.
Jag hoppas och önskar en fortsättning av projektet för att verkligen få implementera projektets grundtankar i varje elev, lärare och förälder. Här nedan är en projektbeskrivning:
Jag hoppas och önskar en fortsättning av projektet för att verkligen få implementera projektets grundtankar i varje elev, lärare och förälder. Här nedan är en projektbeskrivning:
Robotteknik till svenska skolbarn
I projektet utvecklas en webbplats för undervisningsmaterial för robotik, liksom en lättillgänglig introduktionsbok till robotteknik för svenska skolor.
Projektet är ett exempel på hur Robotdalen arbetar för att öka teknikintresset och sprida kunskap om teknik hos lärare och skolbarn i olika åldrar. Genom att sammanföra undervisningsmaterial på en dedikerad webbplats görs materialet lättillgängligt och användbart för intresserade lärare, föräldrar och barn. I projektet ingår även en förundersökning om en rolig introduktionsbok till robotteknik till svenska skolor.
Genom att samla undervisningsmaterial inom robotik på en egen webbplats görs materialet mer lättillgängligt och användbart till intresserade lärare, föräldrar och barn. I projektet ingår även en förundersökning om en rolig introduktionsbok
till robotteknik till svenska skolor.
/Ulrika
torsdag 24 juni 2010
Så byggs en midsommarstång
Stången, gärna 8-9 meter hög, har en tvärslå på ungefär 4/5 av stången. Tvärslån har par stag som håller den på plats. I tvärslåns ändar är par ringar satta. Hela stången samt ringarna är blomster- samt lövverksprydda. När lövandet och prydandet är gjort så är det dax att resa stången. Var gärna fler för att underlätta resandet. Enkel fysik gäller här. Midsommardansen sker därnäst runt stången med spelmännen i centrum samt glada barn och vuxna som dansar.
Stången sägs ursprungligen symbolisera fruktbarhet, vissa menar att detta är en efterkonstruktion.
Midsommarstången kallas även majstång i vissa delar av Sverige. Maj syftar ej till månaden maj utan till det åldrade verbet maja = klä med grönska.
/Ulrika
Stången sägs ursprungligen symbolisera fruktbarhet, vissa menar att detta är en efterkonstruktion.
Midsommarstången kallas även majstång i vissa delar av Sverige. Maj syftar ej till månaden maj utan till det åldrade verbet maja = klä med grönska.
/Ulrika
måndag 21 juni 2010
Teknik i förskolan och skola/fritids
På förskolor är det vanligt att någon form av skapande äger rum , oftast sker detta genom måleri. Dessa tavlor används sedan som för utsmyckning. Viktigt är det att barnen känner delaktiga i skapandet av dessa tavlor.
I skapandet av dessa tavlor kan man se teknik ur flera perspektiv. En teknik som användes var ”trycktekniken”. Barnen får göra av tryck av sina händer och fötter vilket är en konst i sig då de måste fundera över hur mycket färg som behövs samt hur hårt de ska trycka för att det ska bli något mönster.
Man kan öven göra mönster tryck av gamla däck från cyklar och leksaks bilar. Tekniken perspektivet här är däcken (en teknisk pryl) som människan har skapat för att ta sig fram och underlätta i samhället och när de nu blivit för gamla återanvänds de till att göra fina mönster av. Barnen/eleverna får genom detta lära sig att det går att återanvända material till andra syften än vad det från början var avsedda för vilket kan ge barnen en förståelse för att man inte alltid behöver nyproducerat material.
Om det på förskolan finns byggmaterial kan barnen använda det för att konstruera olika föremål vilket jag är bra för barnen då de får prova olika byggtekniker. Det kan vara Lego, jovoplattor, kapplastavar och återvinningsmaterial med mera som barnen kan använda i skapandet.
Thomas Ginner och Gunilla Mattsson menar att bygga och konstruera är ett praktiskt arbete där barnen kan upptäcka grundläggande tekniska principer och egenskaper. De skriver också att teknikens egenskaper kan förstås genom att barnen får ta isär tekniska föremål med hjälp av olika verktyg. Barnen tränas då i att använda olika verktyg och samtidigt få fundera över vad olika föremål i en isär skruvad apparat har för funktioner.
Varför inte iordningställa en teknikverkstad där föräldrar och pedagoger kan lämna skrotade tekniska apparater som barnen sedan kan använda för att skruva isär och undersöka. Det är ett mycket bra sätt för barnen att få undersöka teknisk utrustning och verktyg samtidigt som de kan upptäcka hur gamla föremål kan återanvändas. förutsatt att pedagogen är med och utforksar tillsammans med barnen och berättar visar på vad sakerna har används till.
I "dockvrån" finns ofta flera hushållsföremål som tallrikar, bestick och köksredskap vilket är tekniska föremål som människan utvecklat genom tider för att underlätta så mycket som möjligt för sig själv i vardagen. Thomas Ginner och Gunilla Mattsson skriver att historia där man gör jämförelser i tid och rum är viktigt för att förstå tekniken och dess utveckling. De skriver även att hem och hushåll är lämpiga utgångspunkter för skolans teknikundervisning.
I förskolan och i skolan skulle kunnas utforma ett undervisningstillfälle där barnen/eleverna kan följa vispens historia och utveckling. Exempelvis att barnen kunde pröva att vispa till exempel grädde med olika typer av vispar först en pinne, sedan en visp tillverkad av björkkvistar för att fortsätta till metallvisparna, spiral och ballongvisp. Barnen kan även få pröva de mer avancerade handvisparna såväl manuell som elektrisk för att se vilken visp som är snabbast, ger bäst resultat osv. I detta undervisningstillfälle skulle det även gå att få in etik frågor i form av vilken visp som kostar mest att tillverka, vart och hur den tillverkas, miljöaspekter med mera.
Ref Ginner,T. & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
I skapandet av dessa tavlor kan man se teknik ur flera perspektiv. En teknik som användes var ”trycktekniken”. Barnen får göra av tryck av sina händer och fötter vilket är en konst i sig då de måste fundera över hur mycket färg som behövs samt hur hårt de ska trycka för att det ska bli något mönster.
Man kan öven göra mönster tryck av gamla däck från cyklar och leksaks bilar. Tekniken perspektivet här är däcken (en teknisk pryl) som människan har skapat för att ta sig fram och underlätta i samhället och när de nu blivit för gamla återanvänds de till att göra fina mönster av. Barnen/eleverna får genom detta lära sig att det går att återanvända material till andra syften än vad det från början var avsedda för vilket kan ge barnen en förståelse för att man inte alltid behöver nyproducerat material.
Om det på förskolan finns byggmaterial kan barnen använda det för att konstruera olika föremål vilket jag är bra för barnen då de får prova olika byggtekniker. Det kan vara Lego, jovoplattor, kapplastavar och återvinningsmaterial med mera som barnen kan använda i skapandet.
Thomas Ginner och Gunilla Mattsson menar att bygga och konstruera är ett praktiskt arbete där barnen kan upptäcka grundläggande tekniska principer och egenskaper. De skriver också att teknikens egenskaper kan förstås genom att barnen får ta isär tekniska föremål med hjälp av olika verktyg. Barnen tränas då i att använda olika verktyg och samtidigt få fundera över vad olika föremål i en isär skruvad apparat har för funktioner.
Varför inte iordningställa en teknikverkstad där föräldrar och pedagoger kan lämna skrotade tekniska apparater som barnen sedan kan använda för att skruva isär och undersöka. Det är ett mycket bra sätt för barnen att få undersöka teknisk utrustning och verktyg samtidigt som de kan upptäcka hur gamla föremål kan återanvändas. förutsatt att pedagogen är med och utforksar tillsammans med barnen och berättar visar på vad sakerna har används till.
I "dockvrån" finns ofta flera hushållsföremål som tallrikar, bestick och köksredskap vilket är tekniska föremål som människan utvecklat genom tider för att underlätta så mycket som möjligt för sig själv i vardagen. Thomas Ginner och Gunilla Mattsson skriver att historia där man gör jämförelser i tid och rum är viktigt för att förstå tekniken och dess utveckling. De skriver även att hem och hushåll är lämpiga utgångspunkter för skolans teknikundervisning.
I förskolan och i skolan skulle kunnas utforma ett undervisningstillfälle där barnen/eleverna kan följa vispens historia och utveckling. Exempelvis att barnen kunde pröva att vispa till exempel grädde med olika typer av vispar först en pinne, sedan en visp tillverkad av björkkvistar för att fortsätta till metallvisparna, spiral och ballongvisp. Barnen kan även få pröva de mer avancerade handvisparna såväl manuell som elektrisk för att se vilken visp som är snabbast, ger bäst resultat osv. I detta undervisningstillfälle skulle det även gå att få in etik frågor i form av vilken visp som kostar mest att tillverka, vart och hur den tillverkas, miljöaspekter med mera.
Ref Ginner,T. & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Mer teknik åt barnen!
Det är viktigt att åstadkomma en attitydförändring i skolan. Barnen borde få börja tidigt med teknik, inte så sent som i högstadiet. Att jobba med teknik genom experiment är också ett sätt. Inte bara skolan är viktig, utan även föräldrarna, så att tekniken blir en del av barnens fritid.
/Ulrika
/Ulrika
fredag 18 juni 2010
Sjukhusrobot
Personalen på Mälarsjukhuset har fått en ny kollega. Han är grön, en meter lång och sköter enklare sysslor på hjul. Vårdpersonalen beställer vilka uppdrag de vill ha utförda via en dator. Sedan utför roboten, som kallas Kermit, jobbet automatiskt. Det rör sig om enklare sysslor som att hämta prover, dra en vagn eller ledsaga en person.
Enligt utvecklarna av Kermit, Robcab, finns det ingen annan robot som klarar att utföra den här typen av tjänster. Roboten kan åka hiss. Den " beställer" hiss genom radiostyrning. Roboten får sina uppdrag via nätet. Lastutrymmet är låst och öppnas med kod eller nyckel.Hämta och lämna platser är låsta. Roboten kan öppna dem likaså personalen som har beställt en transport.
- Än återstår en hel del vidareutveckling innan roboten kan finnas ute på marknaden, men vi är på god väg. Här på Mälarsjukhuset vill vi nu få den testad i reell sjukhusmiljö, och samtidigt inhämta personalens synpunkter och förslag, säger han. Källa Nyteknik
Enligt utvecklarna av Kermit, Robcab, finns det ingen annan robot som klarar att utföra den här typen av tjänster. Roboten kan åka hiss. Den " beställer" hiss genom radiostyrning. Roboten får sina uppdrag via nätet. Lastutrymmet är låst och öppnas med kod eller nyckel.Hämta och lämna platser är låsta. Roboten kan öppna dem likaså personalen som har beställt en transport.
- Än återstår en hel del vidareutveckling innan roboten kan finnas ute på marknaden, men vi är på god väg. Här på Mälarsjukhuset vill vi nu få den testad i reell sjukhusmiljö, och samtidigt inhämta personalens synpunkter och förslag, säger han. Källa Nyteknik
onsdag 16 juni 2010
Nintendo lanserar 3DS - ett pedagogiskt verktyg
Nintendo 3DS har liksom den ursprungliga modellen DS två skärmar. Nytt är att en övre kan visa 3d, utan glasögon.På konsolen finns ett reglage för att ställa in djupet i 3d-visningen.Den har en intern kamera och två externa, vilka kan användas för att ta 3d-bilder. Källa Nyteknik
Konsolen har också en rörelsesensor och en gyrosensor. Se gärna relationen till Lego Mindstorms. Det är något man kan ta upp med sina elever.
Tänk om Nintendo satsade på att göra fler inlärningsprogram för exempelvis språk och matematik då skulle vi lärare ännu tydligare se relationen mellan barnens vardag och skolans. Jag lyfter gärna barnens intresse för tvspel i skolan. Fast jag anser förstås att dataspel och tvspel är av godo. Det utvecklar öga-hand koordination, ger en större förståelse av flera dimensioner samt lär ut exempelvis engelska på ett lätt och roligt sätt.
/Ulrika
Konsolen har också en rörelsesensor och en gyrosensor. Se gärna relationen till Lego Mindstorms. Det är något man kan ta upp med sina elever.
Tänk om Nintendo satsade på att göra fler inlärningsprogram för exempelvis språk och matematik då skulle vi lärare ännu tydligare se relationen mellan barnens vardag och skolans. Jag lyfter gärna barnens intresse för tvspel i skolan. Fast jag anser förstås att dataspel och tvspel är av godo. Det utvecklar öga-hand koordination, ger en större förståelse av flera dimensioner samt lär ut exempelvis engelska på ett lätt och roligt sätt.
/Ulrika
fredag 11 juni 2010
Super Mario Galaxy 2
Spelar just nu Super Mario Galaxy 2 på Wii. Het otroligt spel. Kan inte låta bli att skicka mina tankar till de som designat och gjort spelet. Det är härligt att möta och se teknik på olika sätt.
/Ulrika
/Ulrika
onsdag 9 juni 2010
Förslag till billigt och enkelt material till teknikundervisningen
Här ges ett exempel på att billig, vardaglig materiel är utmärkt i teknikundervisningen.
Det finns många saker i barnens vardag att ta fram och titta på och börja en diskussion med barnen. Dela ut ”påsar” med olika saker i. Låt barnen arbeta i grupp. Ibland kan det behövas förklarande lappar, ibland inte. I de olika påsarna kan man till exempel lägga:
* Klädnypor: en avsågad, en vanlig och en förlängd (i trä, studera hävstångseffekten)
* Klädnypor av plast, en av dem något defekt rent hållfasthetsmässigt (design och funktion)
* Två gem - ett i plast och ett i metall (för- och nackdelar)
* Kardborreband (människans sätt att efterlikna naturen)
* Kapsyler, en gammal metallkapsyl, en modern metallkapsyl, locket på en 33cl-burk, en Savett, en kork från en PET flaska (saker som skall stänga inne och som måste gå sönder)
* Korkar, limstift, white boardpenna, sportdryckskapsyl med drickhål (korkar som stänger något inne med hjälp av friktion)
* Skruvmejsel med avtagbart plasthandtag
* Spärrar, sådana som sitter på ryggsäckar och dylikt
Dessa påsar kan med lätthet anpassas efter barnens ålder och kunskapsnivå. Tanken är att barnen ska få prova sig fram och att deras tankar ska lyftas. Barnen ska få tid att utforska.
Idén kommer från Johnny Häger, universitetsadjunkt på lärarutbildningen, Uppsala universitet
Lycka till!
/Ulrika
Det finns många saker i barnens vardag att ta fram och titta på och börja en diskussion med barnen. Dela ut ”påsar” med olika saker i. Låt barnen arbeta i grupp. Ibland kan det behövas förklarande lappar, ibland inte. I de olika påsarna kan man till exempel lägga:
* Klädnypor: en avsågad, en vanlig och en förlängd (i trä, studera hävstångseffekten)
* Klädnypor av plast, en av dem något defekt rent hållfasthetsmässigt (design och funktion)
* Två gem - ett i plast och ett i metall (för- och nackdelar)
* Kardborreband (människans sätt att efterlikna naturen)
* Kapsyler, en gammal metallkapsyl, en modern metallkapsyl, locket på en 33cl-burk, en Savett, en kork från en PET flaska (saker som skall stänga inne och som måste gå sönder)
* Korkar, limstift, white boardpenna, sportdryckskapsyl med drickhål (korkar som stänger något inne med hjälp av friktion)
* Skruvmejsel med avtagbart plasthandtag
* Spärrar, sådana som sitter på ryggsäckar och dylikt
Dessa påsar kan med lätthet anpassas efter barnens ålder och kunskapsnivå. Tanken är att barnen ska få prova sig fram och att deras tankar ska lyftas. Barnen ska få tid att utforska.
Idén kommer från Johnny Häger, universitetsadjunkt på lärarutbildningen, Uppsala universitet
Lycka till!
/Ulrika
tisdag 8 juni 2010
Angående förslag till ny läroplan för förskolan - Teknik och genus
I dag är det vanligare att pojkar är intresserade av naturvetenskap och teknik än att flickor är det. I förskolans uppdrag ingår att motverka stereotypa könsrollsmönster och bidra till att barn utvecklas allsidigt utifrån sina förutsättningar. Det innebär att förskolan ska ge flickor och pojkar samma möjligheter att utveckla intresse och förståelse för dessa områden.
Det finns goda möjligheter att stimulera såväl flickors som pojkars intresse för natur och teknik i förskolan. Men för detta krävs ett medvetet förhållningssätt hos personalen. Det handlar om vilka förväntningar man har på flickor respektive pojkar och hur de bemöts i olika situationer.
Det handlar också om att vara uppmärksam på vad pojkar och flickor leker och vilka material de använder. De vuxna i förskolan ska sträva efter att utforma sitt arbete och lokaler och miljö på ett sådant sätt att barn inte begränsas i sina aktiviteter på grund av sitt kön.
/Ulrika
Det finns goda möjligheter att stimulera såväl flickors som pojkars intresse för natur och teknik i förskolan. Men för detta krävs ett medvetet förhållningssätt hos personalen. Det handlar om vilka förväntningar man har på flickor respektive pojkar och hur de bemöts i olika situationer.
Det handlar också om att vara uppmärksam på vad pojkar och flickor leker och vilka material de använder. De vuxna i förskolan ska sträva efter att utforma sitt arbete och lokaler och miljö på ett sådant sätt att barn inte begränsas i sina aktiviteter på grund av sitt kön.
/Ulrika
fredag 4 juni 2010
Roboten Talon gör kemiska analyser i fält
Roboten Talon har fått ett tillbehör för att göra kemiska analyser i fält. Instrumentet kallas Firstdefender RMX, är laserbaserat och ursprungligen tänkt som ett handhållet instrument.
Den fjärrstyrda roboten skickas fram för att leta efter explosiva ämnen, strålning, gaser eller brandhärdar, innan personalen själv närmar sig.
Talon-roboten används flitigt världen över, försedd med kameror, mätutrustning och vapensystem, och är populär hos desarmeringsexperter. Kanske något att använda (och som används) vid minröjning?
Från http://www.nyteknik.se/nyheter/automation/styrsystem/article429384.ece
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)