Robotis Ollo Inventor Kit robotbyggsats och leksak - Robotshopen

För fem sekunder sedan köpte jag en sån här:
Robotis Ollo Inventor Kit robotbyggsats och leksak - Robotshopen: "Med Robotis Ollo Inventor Kit kan man bygga 24 olika robotar"
Jag tror att det kommer bli perfekt till mina elever!

/Ulrika

Robotiklägenhet invigd

Nu har dörrarna öppnats till den forsknings- och innovationslägenhet, som är en unik samverkanssatsning mellan Örebro universitet, Örebro kommun, landstinget och ett stort antal företag. Robotikforskningen ska här tillsammans med offentliga aktörer och företag inom en rad olika branscher visa upp, testa och utveckla smarta lösningar för äldres hemmamiljö.

Forsknings- och innovationslägenheten ligger vägg i vägg med de vanliga, bebodda seniorlägenheterna vid Ängen. I forsknings- och innovationslägenheten kommer en rad hjälpmedel och lösningar för äldres hemmamiljö att visas upp, testas och utvecklas. Det handlar om robotar, rullstolar, kommunikationshjälpmedel, larmfunktioner och specialanpassade möbler.

En viktig aktör bakom satsningen på forsknings- och inovationslägenheten är Business & Science Arena Örebro, som har i uppdrag att skapa samverkan mellan forskning, företag och offentliga aktörer.

Läs mer på http://www.oru.se/Nyheter/Nyhet/Forskningslagenhet-invigd/

/Ulrika

Vilken hytta!

Hittade en bild på hur min favorit hytta såg ut när den var i drift:

Jag tycker att den är underbar på flera olika sätt, hyttan. Den visar tydlig på vad den tekniska utvecklingen har betytt för hyttdriften och tillverkningen av tackjärn. Sedan är det något speciellt med lukten där inne. Det historia, arbete, järn, kol.....på ett positivt sätt. Det går att följa spåren efter de bränder som uppstått samt hur de som arbetade i hyttan löste brandfaran med enkla men ack så praktiska tekniska lösningar.

/Ulrika

vad har brobygge med Polhem att göra?

Jo, en av de många modellerna i Polhems mekaniska alfabet är en bro, en vindbro.

bilden är hämtad från http://www.tekniskamuseet.se

Ett led i att förstå teknikens uppkomst är att först möta ett problem. Exempelvis att vi inte kan ta oss över ett vattendrag. Hur gör vi då? Barnen i min klass fick först diskutera hur de kunde lösa problemet och sedan fick de bygga. När de byggde insåg de snabbt att vissa lösningar var bättre än de andra. Ett exempel var att bron inte höll när man gick på den. Alltså fick barnen tänka om. Till sist hade alla barn lyckas med att bygga en bro tillsammans med sina kompisar. Allt som allt byggdes det tre broar som alla såg olika ut och höll när man gick över. Barnen var 14 st som var ute i skogen denna dag.

/Ulrika

med fokus på Polhems mekaniska alfabet

Idag har jag varit med klassen i skogen. Där fann vi ett kalhygge (föryngringsyta). Vi började genast att fantisera över skogsmaskinernas framfart och det visade sig att hjulspåren inte var några spår utan det var lavafloder! Barnen behövde därför bygga broar som de använde sig av för att komma över till "rätt sida". Barnen löste problemet galant och gjorde deras tekniklärare mycket stolt.

Inspireras och kopiera in i klassrummet!
/Ulrika

Lärandeteori = akademisk fernissa?

Äntligen börjar det sociokulturella perspektivet att ifrågasättas utanför skola och akademis väggar. Tack för inlägget som var i förra numret av tidningen Pedagogiska magasinet (2011-02-25) . Det var uppfriskande. Nyfiken? Läs här!

Roger Säljö har bemött kritiken och skriver "Den sociokulturella traditionen kan inte ses som en manual för undervisning och lärande. I stället står den för ett perspektiv som gör det möjligt att studera och utveckla lärande inom många olika fält" Pedagogiska magasinet (2011-05-12). 

I mina ögon är det ett problem med att detta perspektiv har blivit så pass sedimenterat i akademin att det ses som en praktisk och pedagogisk sanning.
Läs hela inlägget här

Det är bra när saker och ting får luftas vid ytan. Mer sånt!

/Ulrika

den seende rullstolen

Hos Institutionen för system- och rymdteknik på Luleå tekniska universitet (LTU) rullar just nu prototypen till "den seende rullstolen” som professor Kalevi Hyyppä tagit fram tillsammans men teknologen Daniel Innala Ahlmark, forskarassistenten Håkan Fredriksson och doktoranden Fredrik Broström.

Tekniken består av en laserskanner, en haptisk robot och programvaran som kopplar samman skannern, roboten och rullstolen.
Systemet kan liknas vid en virtuell blindkäpp som känner var hindren finns. "Käppen" registrerar hinder så långt som fem meter framåt.

Teknologen Daniel har skrivit det mesta av koden som omvandlar mätdata från laserskannern till en förenklad 3D-beskrivning av omgivningen. (Kan nämnas att han är synskadad) 3D-bilden skickas till en haptisk robot, som gör att den som är blind kan känna eller se  hinder i vägen och navigera förbi dem. Haptik är läran om effekterna av beröring och kroppsrörelser. En haptisk robot tar alltså vid där det mänskliga sinnet inte räcker till, till exempel hos en synskadad.

Daniel Innala Ahlmark håller i roboten med vänster hand precis som han brukar hålla i sin egen blindkäpp. Med höger hand styr han rullstolen med en styrspak. Handtaget på roboten är en liten rund kula som kan föras åt sidorna precis som en blindkäpp. Roboten tolkar 3D-bilden från laserskannern och "ser" hindren som finns framför. Stöter den på en vägg så känns det som ett motstånd i kulan.

Vi väntar en spännande framtid. Inom fem år hoppas LTU att en seende rullstol ska finnas på marknaden.

/Ulrika

Vilken dag!

Nyss hemkommen från nästa 12 timmars arbetsdag. Började med förmiddag i skogen där vi grundligt undersökte ett kalhygge (eller föryngringsyta som det så fint heter). Sedan gick det i ett....avslutade med att guida scouter i Pershyttans hytta.

Från scout.se

En 155årig hytta med masugn på 14,5 meter. För att inte tala om rostugn, ångpanna, ångmaskin, generator, slaggutslag, järnutslagg....Mumma för en tekniknörd som jag. Nu känner jag ett enormt sug efter att fördjupa mina kunskaper i äldre masugnsteknik.

Pershyttans hyttbacke med hyttan i bakgrunden

/Ulrika

Rösta på bästa teknikdesign

Stora Designpriset delas ut på torsdag. I år är det stor bredd, alltifrån ryggsäckar till fiskerullar och anestesisystem finns bland de nominerade bidragen.

Stora Designpriset uppmärksammar affärsframgångar med ett integrerat och konsekvent designarbete. Priset tilldelas svenska företag och deras designleverantörer.  Syftet med priset är att lyfta fram industridesignens viktiga roll för produktutveckling och lönsamhet. Designarbete har ett kommersiellt värde och utgör en viktig konkurrensfaktor. Utmärkelsen vill inspirera företag att se design som ett strategiskt verktyg för affärsutveckling.

Stora Designpriset har i år en Facebooksida där det går att rösta fram ”Publikens favorit”.
Bland tidigare års designvinnare finns Axis Nätverkskameror, Tobiis ögonstyrda bildskärm, Sony Ericssons mobilmodell T610 och Volvo XC90.

Stora Designpriset delas ut av Teknikföretagen tillsammans med Stiftelsen för Industridesign och Svensk Form. Vinnaren som presenteras på torsdag får 250 000 kronor.

/Ulrika

leklabb

MIT- massachusetts institute of technology har ett "leklabb", det kan jag berätta att vi också har på den skola jag arbetar på. Eller har kanske var att ta i, jag arbetar med att utforma det. Men istället för att kalla det för leklabb kallar jag det för vårt rörliga tekniklabb. I vårat labb kan man utforska flera olika aspekter av teknikämnet, anpassat för de olika årskurserna i skolan. Det som skolans labb och MIT har gemensamt är att det bygger på lust, lusten till lärande och utveckling.

Här är en video från MITs "leklabb"


/Ulrika

Möte

Sitter just nu på bussen in till möte. Mötet handlar om det natur och teknikläger som jag ska jobba på i sommar. Lägret är ett resultat av samarbete mellan universitet och teknik collage. Känns bra att möta de andra som ska jobba med ungdomarna. Alltid kul att höra hur andra ser och tänker runt teknikämnet.

/Ulrika
PS senaste numret av tidningen Origo var riktigt bra. Det har tema teknikämnet. Intressant och läsvärt DS

Robot med extrem precision

Justin är en tysk-utvecklad humanoid robot som tar sig fram på hjul och den är en expert på att fånga bollar. Med hjälp av ett 3D-system samt diverse sensorer kan Justin förutsäga bollens bana och fånga den innan den slår i marken. Den klarar till och med av att fånga två bollar simultant.Samt att den går att koppla till din Ipad.

Diameter: approx. 1,7 m
Vikt:  approx. 45 kg
Payload:  approx. 15 kg
Degrees of freedom: 2 x 7  arms
        5  torso
        2 x 12 hands
   
Sensors:
    41 x torque (link side)
    43 x position (motor / link side)

3DMo - Sensorhead:
    Stereo-camerasystem
    Laser-stripe sensore
    Inertial Measurement Unit

 Teknisk data från: www.dlr.de

Justin används än så länge primärt för forskning. 

Se videon:

/Ulrika